Röd dag

Blev jobb även denna röda dag för mig=) men eftersom jag började halv tolv så kunde jag ha en lugn morgon hemma och även hinna vara ute på förmiddagen med barnen för lite lek. Dom stora var i en koja på baksidan, men jag o Thea höll oss till sandlådan o gungorna. Tiden på jobbet gick fort idag. Rätt skönt det med. Kom hem o värmde mat från gårdagen och sen har tjejerna lekt som små tokar här hemma=) haha, så roligt o se när dom brottas o har sig=) Benjamin är hos en kompis men borde komma hem snart. Tänkte det blir tidigt i säng för dom idag då det blev rätt sent igår. Har även hunnit med o prata med min far och sen även med min faster. Måste ju käcka läget ibland o se så allt är bra=) Pappa pratar jag ju med nästan varje dag=) Är så tacksam för familjen jag har omkring mig. En familj som ställer upp i vått o torrt, stöttar om det är jobbigt, bryr sig om barnen hela tiden, gläds om något är roligt. Ja, den är helt enkelt bäst!=) Att inte ha någon familj skulle vara jättejobbigt. Jättetråkigt också. Vem ska man då dela allt roligt med? Eller allt tråkigt? Vänner/bekanta är inte i närheten av vad en familj är. Att mista sin familj pga sjukdom eller så är inget man kan göra åt. Men man kan vårda det man har, så länge man har det. Vårda även den familjen du lever med idag. Respektera varandras olikheter. Ta dig tid till dina barn. Finns för många som inte "hinner med" sina barn, trots att man inte har något särskilt för sig. Tar inte lång tid att fråga hur ens barn har haft det under dagen eller hur det mår, vad dom ätit till lunch i skolan osv. Att skylla på ett barns ålder köper jag inte. Man kan välja att skapa sig en sund och öppen relation från början. Är det svårt i ngt ämne eller något annat i livet så skälp inte barnet och tryck ner det med elaka ord, hjälp barnet ist. Att tillrättavisa sina barn hör till uppfostran, men att vara elak mot dom är inte ok! Man behöver inte vara rik för o ta hand om sin familj. Så länge man har råd med vardagen så brukar det lösa sig.