Lilla Thea

Den 18 december opererade Thea bort sina halsmandlar. Hela tiden efter har hon varit rätt skruttig. Men vi firade julen iaf som planerat. Hon var ju helt med på noterna, men som sagt lite skruttig. På julafton hade det gått 6 dagar sen op. Två dagar efter operationen fick Thea lite feber så Jonas o Thea åkte tillbaka till sjukhuset. Inga prover togs men dom misstänkte infektion så kåvepenin skrevs ut. 3 gånger om dagen i en vecka skulle hon äta den. Det var en kamp varje gång. I torsdags var hon så glad för att det bara var en gång kvar att ta=)
Skorporna efter operationen brukar släppa 7-10 dagar efter en op. Så i torsdags hade det gått 9 dagar. På kvällen följde hon med Jonas hem för o sova hos han. Vid åtta tiden somnade hon och sov jättegott i e timma. Vid 9 hostade hon lite ynkligt och kräktes mörkt blod. Vi fundrade på om det kunde vara blod från att skorporna lossnade. Jag googlade en del men vart jag än läste så stod det bara att det kunde komma lite blod. Jag tyckte det var för mycket för att vara lite om jag säger så. Sen hamnade jag in på en artikel som skrevs 2006 av SR. Där stod det om en 4 årig pojke som dött av en sån operation. 3 dagar efter op så fick han en blödning. Tyvärr fick familjen inte rätt hjälp(sjukvården tyckte inte dom skulle söka akut) och 3 timmar senare var pojken död=( Blev nervös som tusan men behöll lugnet. Det hade ju ändå gått 9 dagar sen Theas op. Så rent logiskt borde det vara på väg o läka.
Strax efter elva ringde Jonas igen och bad mig komma. Thea kräktes ännu mera blod. Rusade dit och hon kräktes verkligen mycket blod. Sa att vi måste ringa sjukvårdsupplysningen men samtidigt som jag sa det kände jag att det var fel. Vi behövde en ambulans. Så jag ringde 112 och var helt vilsen. Hon jag pratade med var jättetrevlig och skickade en ambulans på en gång. Gick ut och mötte upp dom efter några minuter. Sprang upp till Jonas där min lilla skrutt låg i sängen. Bredvid låg allt mörkt blod och det luktade inte hallon. Tjejerna från ambulansen var väldigt lugna och sa bara att vi skulle åka in med detsamma. Dom kollade bara hennes syremättnad på plats. O den var bra. Hämtade jacka och plånbok och sen åkte jag med Thea in i ambulansen. Tyckte dom körde lite väl fort när jag låg där bak med Thea. O när vi passerade en lastbil så såg jag att dom åkte med blåljusen på. Blev ännu mer nervös. Thea sa inte mycket under färden. Bara att hon hade ont i benen(??).
När vi kom fram blev vi väl omhändertagna på en gång. Mycket folk i rummet som tog emot henne och några minuter senare kör dom i väg henne på sängen in på operation. Var med under sövningen men sen fick jag gå ut. Gick snabbt och enkelt att söva. Blev hänvisad till ett rum men en stol. Där satt jag medans dom opererade henne. Tror det tog en timma. Sen kom dom o hämtade mig o gick till intensiven där Thea låg. Operationsläkaren kom fram och berättade att op hade gått bra. Dom hade bränt blodkärlen som spruckit i halsen, som förklarade blödningen. Hon sa även att Thea nog tappat en del blod och att dom skulle kolla hennes blodvärde. Hon tyckte vi skulle ha ringt in redan vid 9, när hon kräktes det första blodet.
Dagen efter så fick vi svaren från blodprovet. Hennes blodvärde låg på 74-77. För lågt. Bör ligga på runt 120. Under 80 får man blod. Dom beställde blod åt henne som hon fick på eftermiddagen. Hon var rätt blek o slö, men när hon var vaken så pratade hon iaf.
I morse när dom tog nytt blodprov så visade det sig att blodtransfusionen hade hjälpt=) Nu var värdet 104. Efter att öronläkarn tittat på henne och kollat halsen så fick vi åka hem<3
Nu hoppas vi på att det fortsätter gå åt rätt håll.

Thea under blodtransfusionen