Jag är så hysteriskt trött, ändå förmår jag mig inte till att gå och sova.
Har hat det jobbigt dom senaste dagarna och Theas skrik har fått hela min kropp att skrika efter sömn. Hennes feber är kvar än, men hon försöker vara glad iaf. I går var det olidligt. Vad jag än gjorde så skrek hon. Hon verkligen srek av smärta i sin kropp.
När ja kom upp till vårdcentralen med henne så brast det för mig. Min trötthet kom ikapp mig och mina ögon fylldes med tårar. Men jag har inte haft tid att känna av min trötthet, har velat vara den bäst moster som gått att vara åt Eddie och Felicia. Men nu är verkligheten ikapp mig och det känns som ja snart sa kräkas av tröttheten.
Imorgon är det 3dje dagen med kåvepenin för Thea och jag hoppas den gör nytta i hennes lilla kropp.
Gör er inte besväret och ring imorgon, jag vill vara ifred. Jag kommer inte o svara iaf. Finns bara en person jag vill prata med imorgon, och jag tror du vet vem du är. Du är den som har ringt mig varje dag nu och stöttat mig till tusen. Tack för att du finns älskade du!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar